Windon är ett registrerat varumärke av Windon AB
Vindkraft / Funktion
Funktionsbeskrivning av Windon:s
vindkraftverkverk
Vi har vid ett tidigt stadium beslutat att arbeta med synkrona
permanentmagnetsgeneratorer och det beror i första hand på att dessa har en
stabilare drift och kräver betydligt mindre underhåll. De kräver dessutom ingen
inkörning och uppmätning vid installation.
Synkrona permanentmagnetsgeneratorer är dessutom helt tysta vilket beror på att
dom inte innehåller en massa rörliga mekaniska delar och sist men inte minst är
dom lågvarviga vilket minimerar förslitningen, Windons generator snurrar 1/20 del
av vad en asynkron generator med växellåda gör.
Vi börjar med att generera ström från generatorn som leds i en frihängande kabel i
tornet. Denna ström är nu 3-faser och har en volt på mellan 100V-500V och en
ganska varierande Hz. Dessa tre faser går in i en Frekvensomriktare och där görs
den om till DC. Därefter leds denna DC ström till vår kraftelektronik som består av 1
st Frekvensomriktare. Denna kraftelektronik tar hand om strömmen och fasar in
den på nätet i 400V 50Hz. Alternativa nätströmar som vi kan leverera är (240V 50Hz,
110V 60Hz, 500V 50Hz, 600V 50Hz)
Mellan kraftelektroniken och generatorn har vi vårt styrskåp som sköter hela verket
och är själva "hjärnan" i funktionen. Det innehåller alla komponenter för att se vad
vi har för effekt, volt, vind, riktning, nätdrift mm. Kort sagt så styr det verket och
talar om när det ska vara i vind och hur mycket.
En liten vindkraftspark med 3 x 20kW vindkraftverk i södra Italien
Självdiagnostiserande dator
Styrdatorn kontrollerar kontinuerligt att alla givare fungerar som de ska; vindgivare,
voltgivare, vindriktning, åskskyddsgivare, fasföljdsgivare, strömavbrottsgivare och
realtidseffektmätare. Om någon av dessa inte levererar ett värde som är logiskt för
tillfället så stängs verket omedelbart ner och varningslampan tänds.
Följande lista är ex. på fel som kan genereras och utläsas i styrdatorns display
(samtliga kräver manuell uppstart efter åtgärd)
•
Fasfel. Om faserna har vänds fel. L1 L2 L3
•
Strömavbrott och/eller kabelbrott (för att skydda personal som jobbar med
elnätet)
•
Åskskydd förbrukat
•
Övervolt (Volt som överstiger maxvärde för verket)
•
Vindmätare trasig
•
Voltmätare trasig
•
Vindflöjel trasig
•
Tornmotor trasig
•
Jordfel i nätägarens nät
•
Felaktigt motstånd i kabel till nätet (kan inträffa efter åsknedslag)
•
Överström
•
Övervarv
•
Övertemperatur
Lista på tillfällen då styrdatorn stänger av verket men som automatiskt startar upp
det igen när förhållandena har förändrats;
•
När vinden är så låg att verket inte orkar generera ström (ca 1m/s)
•
När vinden är så hög att det är fara för utrustning och omgivning (ca 22m/s)
•
Strömavbrott eller fasfel
Övriga egenskaper på styrdatorn;
•
Verket startar när vinden överstiger 2.5m/s men stänger inte av sig innan
vinden understiger 1m/s.
•
Verket måste givetvis (Flöjla) gå ur vind när vindhastigheten blir högre än vad
generatorn klarar av att producera. Windon har då en unik funktion som
kommer att vrida ur verket steglöst beroende på vilken effekt som tas ut ur
generatorn. Vi mäter effekt i realtid och av det mätvärdet ser vi till att verket
alltid försöker hålla sig i en vinkel som ger maximal effekt. Vi har verket i vind
tills vi kommer upp i nominell vind och när vinden sen blir starkare så
kommer vi vrida verket steglöst ur vind med målsättningen att hålla nominell
effekt tills vinden är så hör att verket stänger av sig. (ca 22m/s)
Styrdatorn ser också till att generatorhuset bara kan snurra maximalt 2 varv åt
vartdera håll, detta för att undvika kabelbrott. När verket snurrat 2 varv återställs
det till dess noll-position (gäller ej 2kW modellen som har släpskor).
Det bör också tilläggas att våra verk är försedda med en UPS (reservbatteri) som är
avsett att kunna styra verket ur vind och stänga av det säkert även om ett
strömavbrott inträffat i det fasta nätet.
Alla dessa funktioner går att optimera i styrdatorn. Vi kommer i en framtid att
tillhandahålla gratis programändringar i den takt vi utvecklar dessa verk och värden.
Detta ger också möjlighet att i framtiden optimera för t.ex. specifika typer av
rotorblad eller att justera funktion efter platsspecifika förutsättningar.